I arbetsområdet om energikällor i fysiken i år 9 blev jag involverad då eleverna skulle skriva en argumenterande text samt göra en bedömningsuppgift i källkritik.
I den argumenterande texten skulle eleverna ta ställning för en energikälla. Jag hade en genomgång där jag gick igenom hur man skriver en argumenterande text och vad som förväntas av dem utifrån att det är en skrivuppgift i fysik. Texten föregicks av ett arbete där eleverna fick studera kärnkraft, vindkraft och vattenkraft ingående. Under lektionen där de skrev den argumenterande texten fick de ha med sig sina anteckningar. Fokus låg på att eleverna skulle ta ställning samt resonera i flera led.
Till arbetet hörde också en bedömningsuppgift i källkritik. Inför bedömningstillfället gick jag igenom hur man kan se om en källa är tendentiös, och om den är oberoende. Jag gick också igenom hur man gör en domänsökning och hur man läser resultatet av en domänsökning. Inför bedömningsuppgiften fick eleverna följande punkter som de skulle ha koll på:
Själva bedömningsuppgiften bestod av tre uppgifter. Första uppgiften gick ut på att eleverna skulle granska en webbsida kritiskt utifrån de källkritiska frågorna. Webbsidan handlade om bergvärme. En del av denna fråga var att de skulle tolka en domänsökning. Den andra uppgiften bestod av ett citat från ett kärnkraftsbolag som eleverna skulle fundera över om de kunde använda eller inte. Här var tanken att de skulle använda sig av begreppet tendentiös. I den sista frågan fick de läsa utdrag ur två artiklar som handlade om IPCC-rapporten och ta ställning till vilken av artiklarna de litade mest på. Här var tanken att de skulle använda sig av begreppet oberoende.
Under sen hösttermin och tidig vårtermin fick eleverna i år 9 skriva egna noveller. De färdiga texterna lades ut på Arenaskolan skriver, skolans blogg för elevernas egna texter. Tillsammans med klassernas lärare valde jag ut ett antal noveller som skulle få publiceras i en novellsamling. Det resulterade i fyra stycken samlingar: kärlek, noveller inspirerade av Hjalmar Söderbergs kyssen, tragedi och spänning.
Samlingen med kärleksnoveller släpptes i samband med alla hjärtans dag. Elever och personal kunde då få komma till biblioteket för att läsa novellerna. Textsamlingarna har sedan dess funnits tillgängliga i biblioteket för de som är intresserade.
Övriga noveller kommer att släppas någon gång under vårterminen.
Varje år läser åt 9 Kort kjol av Christina Wahldén. Inför årets omgång planerade en lärare och jag om upplägget lite. Vi tog fasta på författarens egna ord i den här artikeln: https://vilaser.se/kort-kjol-ar-lite-daterad-faktiskt/ och valde att komplettera läsningen med lite andra texter, dels för att eleverna skulle få en större bredd, men också för att plocka in några lite mer aktuella exempel.
Texterna vi valde ser du här nedan. Vi satte ihop ett texthäfte med utdrag ur böckerna och häftet användes för att eleverna skulle läsa själva vid olika tillfällen, men också för att läsa gemensamt och samtala kring textutdragen.
Till de gemensamma textsamtalen använde vi ett antal övergripande frågor. Till de skönlitterära texterna fick eleverna samtala kring detta:
Hur framställs flickor respektive pojkar i texten?
Vad vill författaren förmedla med texten?
Hur kan texten kopplas ihop med Kort kjol? Vad finns det för likheter respektive skillnader?
Skulle det som beskrivs i texten kunna hända i verkligheten? Varför/varför inte?
Skulle det gå att byta plats på de kvinnliga karaktärerna och de manliga karaktärerna? Varför/varför inte?
Till de facklitterära texterna fick eleverna fundera över följande:
Vad anser författaren att problemet är?
Vad vill författaren göra åt problemet?
Vad vet du / tror du att du vet om författaren?
Vad tycker författaren om män/kvinnor?
Vad tycker du är det viktigaste i texten?
Till arbetsområdet hörde även att eleverna skulle skriva en krönika. Jag kom in och hade en genomgång i hur man källhänvisar i text.
Läsprojektet avslutades med ett textsamtal på Kort kjol i sin helhet. I samband med samtalet fick de reflektera över vilken annan text från texthäftet som hade berört dem mest. Ett flertal elever tog upp Lite kul måste man ha av Åsa Karsin som en text de hade fastnat för.
Under läsåret har elever i år 7 fått ett antal olika bedömningsuppgifter i källkritik i olika ämnen. Den första uppgiften de fick var kopplad till den faktatext i biologi de skrev. Eleverna fick välja en av de källor de hade använt och skriva ett källkritiskt resonemang om källans trovärdighet. För att de skulle lyckas väl fick de öva på att bedöma en källas trovärdighet under ett lektionstillfälle. De fick också ta del av ett exempel på ett resonemang som de kunde utgå ifrån, se bilden nedan. Trots detta var det svårt för vissa elever att få med alla delar i resonemanget.
I samband med att eleverna läste minoritetsspråk fick de göra en liknande bedömningsuppgift. Istället för att välja en egen källa fick de två källor som de skulle resonera kring. Uppgiften var formulerad så här:
Gå in på nedanstående källor.
Ta reda på hur trovärdig källan är utifrån de källkritiska frågorna vem, när, hur och varför. Skriv ett resonemang om källornas trovärdighet utifrån den information du får fram om sidorna. Du kan skriva om källorna var för sig eller baka ihop det till ett resonemang. Ju fler aspekter du får med desto bättre blir ditt resonemang.
Nedan finns exempel på hur du kan utveckla ditt resonemang: Här har personen tittat på HUR webbsidan ser ut:
Enkelt resonemang: Källan känns trovärdig.
Utvecklat resonemang: Källan känns trovärdig eftersom den som skrivit på sidan har redovisat varifrån hen har tagit informationen i en källförteckning.
Välutvecklat resonemang: Källan känns trovärdig eftersom den som skrivit på sidan har redovisat varifrån hen har tagit informationen i en källförteckning. Då kan jag läsa vidare på de källorna och se om informationen där stämmer överens med informationen på webbsidan.
Här ville jag hjälpa eleverna med vad som ska finnas med för att skriva ett välutvecklat resonemang genom att ge dem ovanstående formuleringar. Även denna uppgift visade sig vara svår för eleverna. Några lyckades bra, andra inte, och även om man hade lyckats bra på uppgiften i biologi var det inte självklart så att man lyckades med denna uppgift. Jag funderade mycket på hur man skulle kunna ge eleverna en stödstruktur så att de kunde lyckas bättre med sina resonemang.
Så när det var dags för ytterligare en bedömningsuppgift i källkritik, denna gång i fysik, så gav jag eleverna en mall som de kunde fylla i om de ville. Uppgiften denna gång såg ut så här:
Arbetsområde Astronomi, deluppgift källkritik
Precis som i flera andra ämnen ska du inom fysiken kunna:
använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle (Lgr11, kursplan i fysik)
I kursplanen finns också följande formulering i det centrala innehållet (det som beskriver vad undervisningen ska innehålla):
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.
För att din lärare ska kunna bedöma hur källkritisk du är behöver du kunna resonera kring olika källors trovärdighet och relevans. I andra ämnen har du fått träna på att skriva ett källkritiskt resonemang. Nu ska du få göra det inom ämnet fysik.
Du ska analysera nedanstående källor utifrån de källkritiska frågorna. Ett källkritiskt resonemang ska svara på frågorna vem, när, hur och varför.
Du väljer själv om du vill skriva resonemanget i löpande text eller om du vill ta hjälp av mallen, se exempel nedan.
När jag läste det eleverna hade lämnat in var det tydligt att mallen verkligen hade gett det resultat jag ville åstadkomma. Många elever lyckades mycket, mycket väl med hjälp av denna stödstruktur. Inför nästa omgång sjuor kommer jag att börja i denna ände istället – ge dem stöd för hur man bygger upp ett resonemang, för att sedan kunna plocka bort stödet efter hand.
En av de svensklärare som jag arbetade tillsammans med under läsprojektet När hundarna kommer undrade om jag kunde komma tillbaka och ta upp tråden kring det vi var inne på när vi läste Hanna huset hunden av Anna-Clara Tidholm. Hon undrade om jag visste någon annan bilderbok som vi kunde läsa och analysera utifrån ett bildanalysperspektiv. Jag föreslog Om du skulle fråga Micha av Viveka Sjögren.
Vi avsatte två lektioner till detta och under den första lektionen gick jag först igenom hur man ska tänka när man analyserar bilder. Jag utgick från en bild som de hade mött tidigare i samband med föreläsningen i symbolik:
Efter det läste jag Om du skulle fråga Micha högt och visade bilderna samtidigt. Eleverna blev sedan indelade i grupper. Vi hade sammanställt ett frågematerial till några utvalda bilder som de fick analysera i grupper. Den första frågan de skulle fundera över var följande:
Börja med att fundera över varför människorna är avbildade som saxar. Skriv ner dina tankar du har nu. När ni har diskuterat färdigt nedanstående frågor, återkom till frågan och se om du vill lägga till något.
Följande frågor kunde vara formulerade ungefär så här:
Vi avslutade lektion nummer två med att ta upp några bilder och låta eleverna berätta vad de kommit fram till. Några av de tankar eleverna hade kring varför människorna var avbildade som saxar kommer här:
Kanske för att deras situation är splittrad. De skiljdes från deras vardag och med en sax kan man skilja ett papper på mitten med ett enkelt klipp.
Jag tror att figurerna är avbildade som saxar för att de klipper av det förflutna.
Saxarna är ganska lika människor. Finns många olika sorters saxar precis som människor.
Jag tror att de är saxar för att inte visa någon identitet.
Två av lärarna i svenska bad mig om lite hjälp vid planering av ett nytt läsprojekt. De ville att eleverna skulle få läsa När hundarna kommer av Jessica Schiefauer. Ett antal klassuppsättningar köptes in och vi började planera strukturen för arbetsområdet.
Arbetsområdet inleddes med att eleverna fick läsa en artikel som publicerades i samband med att boken släpptes, där författaren berättar om bakgrunden till boken och kopplingen till mordet på John Hron:
Under läsningen fick eleverna skriva en läslogg. Loggen var en föberedelse för det slutliga textsamtalet som skulle ske i grupp samt för den bedömningsuppgift som avslutade arbetsområdet.
När eleverna hade läst till ungefär sidan 135 besökte jag klasserna för att gå igenom symbolik i litteratur, kopplat till När hundarna kommer. För att illustrera för eleverna vad symbolik är valde jag att utgå från boken Hanna huset hunden av Anna-Clara Tidholm.
Eleverna tyckte först att det var lite konstigt att vi skulle läsa en bilderbok, men var sedan eniga om att den inte var helt lätt att läsa. Vi läste också följande citat ut När hundarna kommer gemensamt och eleverna fick fundera över vad doften symboliserar för Ester respektive Isak:
Eleverna uppmanades att i sin fortsatta läsning använda sig av innehållet i föreläsningen för att fördjupa sin läsning. När vi hade det avslutande samtalet så märktes det att flera elever hade tagit till sig av innehållet då de kopplade tillbaka till den.
Att arbeta med poesi är ett återkommande inslag i undervisningen i svenska under högstadiet. För år 9 planerade jag och en lärare i svenska ett antal lektioner där eleverna skulle få läsa dikter från olika tider. Vi genomförde dessa lektioner i två klasser, 9C och 9D.
Vi började med att lyssna på Mollys Sandéns tolkning av Vierge moderne av Edith Södergran. Vi lät eleverna titta på ett youtube-klipp där texten syns:
Eleverna fick fundera på vad det var de hörde, vad det var för typ av text och om den var ny eller gammal. Efter att vi hade rett ut vad det var tittade vi på ett klipp från Helt lyriskt, där Edith Södergran och hennes författarskap presenteras.
Efter det läste vi en dikt av Moder Justitia, Ida Eklöf. Vi valde cis – en kärlekshistoria. Eleverna fick jämföra de två texterna vi läst utifrån språk och innehåll och fundera över likheter och skillnader.
Jag la ut några rader på Instagram om vårt upplägg, och fick kommentar från Moder Jusititia, kul!
Under lektion nummer två avhandlade vi Ortens poet, Revolution poetry och låttextlyrik. Vi läste Glamour av Yodit Girmay och lyssnade på låten Nån annan av Dani M. Eleverna fick fundera över vad dessa två texter hade gemensamt.
Lektioner avslutades med att eleverna fick skriva en fortsättning på Jag är… på en post-itlapp. Vi gav dem några exempel på hur det kunde se ut:
Resultatet blev en rad tänkvärda Jag är… som vi sedan satte ihop till en dikt.
Tanken var först att vi skulle sluta där, men läraren kände att vi kunde stoppa in lite poesi till. Vi la till en lektion till där vi gick igenom följande:
Begrepp inom lyriken
Bruno K. Öijer, läsning av Fel namn
Tomas Tranströmer, Haikuformen
Gunnar Mascoll Silfverstolpe, Slut på sommarlovet tolkad av Leslie Tay
Eleverna fick avslutningsvis skriva några rader om vilken av texterna under dessa tre lektioner som hade berört dem mest. Här kommer några elevröster:
Nån annan – För att budskapet är bl.a. att man inte ska ge upp och att man är bra som man är. Men även att man ska jaga sina drömmar.
Fel namn tyckte jag var bäst för att det är nåt som hade kunnat hända mig.
Jag tycker om Edith Södergrans dikt Vierge moderne eftersom den handlar om identitet och ett sökande i att finna sin egen. För mig handlar den om att identifieras som en person och individ och inte identifieras med ett kön och förväntningar. Du är du och det är det som räknas. Det spelar ingen roll om vägen dit är rak eller krokig för du är unik.
Jag gillade Glamour bäst eftersom den tar upp ett stort problem som präglar vårt samhälle just nu. Den har ett bra språk med stor passion och inlevelse. Jag gillar den på grund av de små blickarna och små detaljerna texten tillsammans skapar till en klar bild av ett liv i ett segregerat Sverige.
Förra läsåret arbetade flera av åttorna med att skriva mikronoveller eller flash fiction. I år ville en av svensklärarna involvera mig. Hon undrade om jag hade lust att ta fram några texter som kunde läsas innan eleverna själva skulle skriva samt om jag ville vara med under några lektioner.
Vi enades om två texter, en från rupi kaurs mjölk och honung:
det måste svida
att jag
är ditt
vackraste
misstag
samt en text från Emma Frey-Skötts Ögat, novellen Det svaga stället. Eleverna fick analysera dessa texter och deras tankar avhandlades i helklass.
Eleverna skulle sedan skriva en egen mikronovell, detta var en bedömningsuppgift. Texterna sattes upp på skolans toaletter och finns publicerade här:
Förra läsåret genomfördes ett arbetsområde i kemi i de flesta klasser i år 8. Eleverna skulle skriva en argumenterande text kring något som rörde matens kemi. I år ville den kemilärare som var med då upprepa arbetet, och en annan lärare ville vara med också. Vi träffades för att planera och kom överens om att vi i år skulle lägga lite tid på att undervisa om hur en argumenterande text skrivs.
Arbetsområdet inleddes med att jag fick ta hand om en lektion i källkritik. Jag började med att gå igenom vad som skulle finnas med i arbetet.
Sedan gick jag noga igenom varför vi skulle göra detta inom ämnet kemi, eftersom vi förra året stötte på flera elever som ifrågasatte uppläggets koppling till ämnet kemi.
Jag gick vidare och modellerade hur jag gick till väga för att granska en sida källkritiskt. Jag valde att utgå ifrån en sida som rörde olika dieter. Jag läste också upp ett källkritiskt resonemang som jag skrivit utifrån webbsidan.
Därefter fick eleverna i uppgift att göra samma typ av granskning utifrån en webbsida som jag hade valt ut åt dem. De skrev sitt resonemang kring sidan i ett Google dokument som var kopplat till en uppgift i ämnets Google classroom. På så sätt kunde jag ta fram några olika elevexempel och avsluta lektionen genom att ge lite allmän feedback.
Eleverna fick nu välja ett ämne som de skulle skriva en argumenterande text kring. Ämnena de kunde välja mellan var följande:
Vanlig läsk/lightläsk
Proteinpulver
Energidryck
Vegetarisk kost
Dieter
Eget val – kopplat till kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer eller mineraler.
Kommande lektioner ägnade eleverna åt att söka fakta. De fick sammanställa den fakta de hittade i en tankekarta.
När tankekartan var ifylld var det dags för eleverna att börja skriva. Till sin hjälp hade de en exempeltext med alla de delar som skulle finnas med. Bilden medan visar vilka delar vi krävde att texten skulle innehålla.
Eleverna skulle naturligtvis även skriva en källförteckning. En av källorna de hade använt sig av skulle de även skriva ett källkritiskt resonemang kring. Dessa resonemang var jag med och bedömde.
I samband med att eleverna läser Sms från Soppero av Ann-Helén Laestadius kopplar lärarna på ett arbetsområde kring minoritetsspråk i Sverige. En uppgift är då att ta reda på mer om ett tilldelat språk. Där passar det bra att jag kommer in och håller i en lektion kring informationssökning och källkritik. Så här ser uppgiften ut:
Du ska nu lära dig lite mer om två av de nationella minoritetsspråken och därefter redogöra för dina kunskaper i en jämförande skriftlig uppgift.
Välj ett av språken: Samiska, Jiddisch, Meänkieli, Finska, Romani chib
Var språket talas.
Hur många som talar det.
När och hur det kom till Sverige.
Annat intressant som är kopplat till språket.
Förra läsåret var detta arbetsområde det första mötet med källkritik på högstadiet. Då blev lektionsinnehållet mycket mer grundläggande. De lektioner jag har hunnit hålla i i år har istället blivit en fortsättning på den undervisning år 7 fått i samband med arbetsområdet i biologi, Ryggradslösa djur (se separat inlägg). Därav blev syftet med lektionen istället att repetera samt koppla ihop innehållet med ämnet svenska.
Eftersom vi, efter arbetet i biologi, såg att några saker behövde förbättras och förtydligas så blev detta ett utmärkt tillfälle att göra det. Biologin låg dessutom i färskt minne för eleverna. Jag tryckte extra på att det var bra att skriva ner sina källor under tiden som de sökte information, och för att underlätta för dem hade jag skapat en logg för informationssökning:
Några av eleverna använde sig av loggen och jag tänker att det är ett bra sätt att få syn på elevernas informationssökning och kunna följa och stötta dem under tiden de söker information.
En del av bedömningen var att eleverna skulle resonera kring en källas trovärdighet. Eleverna fick två stycken källor att skriva ett källkritiskt resonemang kring. Jag var med och bedömde elevernas prestationer och kunde då också jämföra deras resultat på denna uppgift med hur de hade presterat på uppgiften i biologi. Det fanns inte några direkt tydliga samband mellan de olika uppgifterna. En del lyckades bra i biologin men lyckades inte särskilt bra på denna uppgift och tvärtom.
Skolbiblioteksarena 